Bebyggelsen i Bromma – och vad den betyder för ditt projekt
Bromma är en av Stockholms mest utbyggda villastadsdelar, och det är själva poängen. Tomterna i Äppelviken, Smedslätten och Ålsten styckades mellan 1912 och 1935, och husen som står på dem är i många fall mindre än vad dagens detaljplan faktiskt tillåter. Därför är tillbyggnad vanligare här än i nästan någon annan del av staden.
De typiska projekten är en utbyggnad mot trädgården, en inredd vind med takkupor, ett garage som blir bostadsyta, eller en påbyggnad på ett souterränghus. Vad som går att göra styrs av detaljplanens byggrätt, prickmark och tillåten byggnadshöjd – och i Brommas trädgårdsstäder är de planerna ofta från 20-talet med senare tillägg ovanpå.
Sedan 1 december 2025 är reglerna märkbart mer generösa. En lovfri tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus får vara upp till 30 kvm inom detaljplan, mot tidigare 15, och kräver ingen anmälan för själva byggnaden. Komplementbyggnader ryms i en egen pott om 45 kvm inom detaljplan. Men lovfrihet är inte regelfrihet: de tekniska kraven gäller ändå, och installation av vatten, avlopp, ventilation eller eldstad kräver fortfarande anmälan.
Och här kommer Brommas hake. Stora delar av trädgårdsstäderna ligger i miljöer med särskilt kulturhistoriskt värde, och i dem gäller utökad lovplikt sedan samma datum. En tillbyggnad som vore lovfri i ett 70-talsområde kan alltså kräva bygglov i Äppelviken. Vi kontrollerar fastigheten mot Stadsmuseets klassificeringskarta och gällande detaljplan innan vi ritar en linje.
- Typiska objekt
- Egnahem med källare och souterräng, funkisvillor, tvåor och treor i lamellhus, radhus i Ålsten.
- Delområden
- Äppelviken · Ålsten · Bromma Kyrka · Abrahamsberg · Blackeberg · Traneberg · Ulvsunda · Riksby
- Kommun
- Stockholms stad