Bebyggelsen i Kungsholmen – och vad den betyder för ditt projekt
En totalrenovering på Kungsholmen ser olika ut beroende på vilken halva av ön du bor i. Stenstaden kring Hantverkargatan och Kungsholms torg byggdes 1880–1910 med paradrum mot gatan, kök och jungfrukammare mot gården, träbjälklag och gjutjärnsstammar. Arbetet handlar där om att göra om en uppdelning som inte längre stämmer med hur man bor.
Fredhäll, Kristineberg och Marieberg är 1930- och 40-talets funkis. Smalhusen är omkring nio meter djupa, planerade för dagsljus från två sidor, med betongbjälklag och en rationell planlösning där lite yta går till spillo. Här ligger vinsten sällan i att flytta väggar utan i att uppgradera el, stammar, kök och bad – och i att återställa de ljusa, enkla ytorna husen faktiskt är ritade för.
Konstruktionen styr vad som är möjligt. I stenstaden är de bärande innerväggarna få men tungt lastade, och träbjälklaget gör infästningar och stegljud till egna frågor. I funkishusen finns betong att arbeta med, men smalhusets djup gör att en öppen planlösning snabbt tar bort de rumsavgränsningar som ger huset sin kvalitet.
Kungsholmens funkisbebyggelse är i stora delar klassificerad av Stadsmuseet, liksom stenstadskvarteren, och varsamhetskravet i plan- och bygglagen omfattar även interiören. Vi kontrollerar fastighetens klassning vid hembesöket, eftersom den påverkar hur vi föreslår att fast inredning, dörrar, foder och ytskikt hanteras.
- Typiska objekt
- Sekelskiftestvåor, funkislägenheter i Fredhäll, nyproducerade bostadsrätter i Hornsberg.
- Delområden
- Fridhemsplan · Fredhäll · Kristineberg · Stadshagen · Hornsberg · Marieberg
- Kommun
- Stockholms stad